 |
Nyår |  |
2006 - Jag och Pernilla träffas
2007 - Vi flyttar ihop och förlovar oss
2008 - Bröllopsdatum bestäms
2009 - Bröllop
Vad har hänt i jul?
Lillejulafton åkte vi till Bromölla och firade jul, med paket, Kalle Anka och julbord. Vi kom hem juldagen och sedan dess har vi både varit hos min (Andreas) pappa där vi spelade Wii och haft spelkväll med Daniel & Louise.
Ikväll skall vi till Knislinge till Jenny & Mattias, vi skall laga mat tillsammans och ha det mysigt.
Gott nytt år på er, må er nyårsafton bli mysig och fylld av skratt och god skumpa .. :)
Kramar
//Andreas
|
13 december | |
Idag är det en lite speciell dag för mig...
Ställde klockan på 6.45 imorse, fast att det är söndag och sovmorgon, men ville se "Luciafirandet" på tv. Det betyder en hel del för mig. När jag var barn så fixade alltid mamma med lussekatter, pepparkakor till "frukost" framför luciamorgon. Idag bryggde älsklingen kaffe till oss och vi åt våra nybakta lussekatter...sen somnade vi om igen och vaknade inte förrän 10.15, hihi. Förlåt älsklingen att jag drog upp dig i ottan...
Lucia har blivit och kommer kanske alltid att bli en speciell dag för mig...idag är det 8 år sedan, som Luciadagen blev extra speciell för mig. Det var då jag fick mitt hjärtstillestånd, som komplikation efter hjärtoperationen den 12/12-01. Jag fick en chans till här i livet, jag fick fortsätta leva...
Jag har det fortfarande ganska så jobbigt dessa dagarna i december, den 12:e opererades jag i 6h, 13:e fick jag hjärtstillestånd och en temporär pacemaker, 14:e - 17:e täta kontroller av hjärtat som gjorde att jag "försvann" varje gång de kontrollerade, (mitt hjärta var så pass skadat efter läkarens fel) 18:e fick jag min pacemaker "per". Pacemakern har faktiskt kontrollnummer: per och en massa siffror, ganska så passande tycker jag;)
19:e skulle de bota det förmaksflimmer som uppstod då de la in pacemakern, men det ledde till ventrikelflimmer och jag fick en "nära-döden-upplevelse". Den 20:e skrev jag ut mig själv från sjukhuset...
Ja, ja det var en massa tråkigheter, men något som följer mig varje dag faktiskt trots att det är 8 år sedan. I år vet jag dessutom att det är sista gången som "per" fyller år. Nästa år ska jag få en ny pacemaker...undrar vad den kommer att heta?;)
Igår var jag och älsklingen på en liten utflykt. Vi tog tåget till Malmö och strosade runt i staden. Åt god lunch, fikade, drack glögg på uteservering vid lilla torg och åt middag innan vi sen tog tåget hem igen. Det blev en riktigt mysig dag och vi bara njöt i fulla drag. När vi kom hem så fick jag en present av älsklingen, bara för att han är så underbar och för att han vet att jag har det extra tufft dessa dagarna. Han är bara så bäst min man:)
Här kommer lite foto från gårdagen:
Nu ska vi laga lite mat, blir kyckling ikväll, och sen ska vi titta på "Flickan som lekte med elden". Har ni sett filmerna? Gillar ni dem? Vi har, som ni kanske förstår bara sett den första filmen, ännu, men gillade den jättemycket.
Massa kramar
//Pernilla
|
Stackarn... | |
...älsklingen kom hem med skoskrav.
Visst är det synd om honom? Nu ska jag ta hand om honom och skoskaven (har på båda fötterna).
Kram
//Pernilla
|
091209 | |
Jag har varit ledig idag och har haft en skön dag, men igår var en lyckodag för mig. Jag fick nämligen veta att jag får vara kvar på dagoperation. Jag kommer att bli omplacerad dit och det var det jag verkligen ville, så nu är jag superlycklig. En stor sten av oro har släppt och jag är bara såå glad.
Idag har Barbro varit här på besök, vi åt en god lunch ihop och så snackade vi en massa. Det är hur trevligt som helst att bara få "bubbla" en massa med henne. Har saknat det, det var länge sen nu, men om jag får bestämma så ses fru Olsén och fru Thörn snart igen;):)
Nu sitter jag här ensam och har tänt ett ljus i mörkret. Mina tankar går speciellt mycket till farmor. Det är idag 1år sedan hon lämnade oss...vad tiden går snabbt egentligen. Ett år av sorg och saknad, men jag tror och hoppas att hon har det bra (bättre) där hon är nu...
Nu kom älsklingen hem efter en lång dag i Göteborg. Så nu ska jag mysa med honom och pussa lite extra på honom. Älskar dig, min man:)
KRAMAR
//Pernilla
|
Jag är tillbaks... | |
Middagen, som jag och älsklingen var på, var mysig och jättegod men när vi satt där på restaurangen så började Andreas näsa rinna mer och mer...förkylningen bara fullkomligen flög på honom. Det var tom så att folket runt omkring började tittade lite konstigt på oss, hihi.
Ja, Andreas blev alltså förkyld då och var riktigt hängig i en vecka. Jag trodde i min enfald att jag skulle klara mig men tji fick jag och det med besked. Efter några dagar blev jag oxå förkyld och det var då det hela började, det skulle tillslut bli nästan fem, 5!, veckors sängliggande för mig. Förkylningen ledde till dubbelsidig öroninflammation och bronkit, insatt på antibiotika...som inte hjälpte så mycket och efter ytterligare en vecka fick jag även bihålsinflammation och då dubbeldos antibiotika. Och precis när jag tyckte att det började att vända lite så kom den...troligen "svinis". Jag fick väldigt plötsligt hög feber (39.5 med både alvedon och ipren i kroppen) ont i kroppen, frossa, fruktansvärd huvudvärk och blev nästan "helt borta". Jag vet inte riktigt hur jag tänkte men mitt i allt feberrus ringde jag iallafall vårdcentralen. Kanske i tanke att jag inte tålde den dubbla dosen antibiotika, då biverkningen tydligen kunna va plötslig feber, men sjuksköterskan på vårdcentralen trodde bestämt att jag fått influensan. Med tanke på att jag då redan varit sjuk i lite mer än tre veckor och även pga mitt hjärta så skrev läkaren direkt ut Tamiflu. Gissa om det började snurra en massa tankar i huvudet på en? Hade jag verkligen svininfluensan? hur skulle förloppet löpa? m.m m.m....ringde älskingen, som givetvis var i Göteborg, och berättade. Han satte sig i bilen och körde hem. Vilken trygghet att ha honom nära.
Det tog bara fem timmar efter att febern kommit tills att jag tog min första dos Tamiflu och vilken medicin sen...två timmar senare hade febern sjunkit till 38.5. Då kan man ju undra vad det är för något i den tabletten egentligen?...
Efter en vecka började jag bli mig själv igen, men är fortfarande fruktansvärt trött. Var det svininfluensan jag hade? Ja det kommer jag aldrig att få veta, eftersom de inte tog något prov...
Nu har jag jobbat i två veckor och det är verkligen så skönt att va igång igen. Jag dricker Mivitotal varje dag nu för att försöka hålla mig frisk. Jag tvingar även Andreas att dricka det, eftersom jag inte vill att han inte heller ska bli sjuk eller dra hem någon förkylning. Eller tvingar och tvingar, han dricker ju det själv men jag får ställa fram det varje dag till honom;) hihi
Ja det var en liten, eller en ganska så lång, förklaring varför det var varit öken på nya inlägg här.
Annars så har det ju blivit advent och även här i det Thörnska hemmet. Det är så mysigt och välbehövligt med alla ljus nu, tycker jag.
Idag har jag haft mamma, moster Lena och moster Mona på mysigt besök. Jag bjöd på lunch som tack för att de hjälpte till så mycket dagarna före bröllopet. Bättre sent än aldrig, säger man ju. På söndag är det sex månader sedan vi gifte oss! :)
Här är precis efterrätten uppmäten och vi är mätta och belåtna.
Lite fler bilder:
Älsklingen kom hemma med dessa underbara rosor en dag när jag jag var sjuk...gissa om man blir glad.
Och så här fin var älsklingen i morse innan han åkte till jobbet:
Ikväll är Andreas på julfest med jobbet och jag hoppas att de har det riktigt skoj, med ölprovning och middag. Såklart saknar jag honom här hemma, men kan kommer ju hem inatt och kryper ner hos mig:) Lyckiga jag...
Just nu kollar jag på Idol och precis gick Calle vidare direkt till finalen. Supergrattis till honom! Jag har röstat lite ikväll, som den Kristianstadspatriot man är;) fast så klart tycker jag han är bra oxå;)
Ta hand om er!
Kramar
//Pernilla
